11039844_10152849112568845_4657424261885025034_n

Under tre fullspäckade timmar bjuder Konsthallen in till föreläsningar, performance, work-shop och soppa med bröd. Det är en dag som tar sin utgångspunkt i den aktuella utställningen DANA SEDEROWSKY: practice makes progress på Göteborgs Konsthall, där de bjuder in aktörer att reflektera kring frågor som utställningen väcker. Konstnärlig ledare för programdagen är konstnären och curatorn Sarah Schmidt.

14.00 Döden på film i olika filmkulturer av Andreas Jacobsson.
15.00 Soppa med bröd
15.30 En diskussion om gestaltning av döden i tv-spel av David Möllerstedt.
16.30 Performance på radif* av Soudabeh Zahraei
13:30-17:00. Workshop för alla åldrar – Alla är välkomna in i döden. Med pedagogerna Sara Mårtensson och Micaela Kevic

Programdagen är ett samarbete mellan Galleri Box, GoldDigger Productions och Göteborgs Konsthall.

14.00 Döden på film i olika filmkulturer av Andreas Jacobsson.
Föreläsningen Döden på film i olika filmkulturer tar sin teoretiska utgångspunkt i tanken om att döden är ett kulturgrundande fenomen. Det vill säga att människan har vetskap om sin egen ändlighet och tvingas därmed att förhålla sig till sin egen dödlighet. Det går helt enkelt inte att undfly döden, men det finns många olika sätt att förstå och hantera ändlighetens dilemma. Detta blir synligt vid ett skärskådande av hur döden representeras i olika kulturer.
Hur tänkande kring döden, sörjande och olika former av föreställningar tar sig uttryck skiljer sig åt mellan olika kulturer, vilket också avspeglas i audiovisuella framställningsformer. Här är det viktigt att notera att det inte bara är i själva berättelserna som dödsföreställningar gör ett tydligt avtryck, utan det rör också den formella nivån och stilen på framställningen. Exempelvis kan sörjande ta sig olika uttryck i stilistisk och formell bemärkelse beroende på om filmen utgår från ett linjärt eller ett cirkulärt tidsmedvetande om ändligheten. Detta innebär att en tvärkulturell estetisk medvetenhet och kulturspecifika kunskaper blir nödvändiga att applicera för att uppnå en förståelse av dödsföreställningar över kulturgränser.
Andreas Jacobsson intar ett världsfilmsperspektiv och exemplifierar hur olika dödsföreställningar framställs genom nedslag i olika filmkulturer i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika.
Andreas Jacobsson är universitetslektor i interkultur vid Karlstads universitet. Han disputerade i Göteborg 2009 på avhandlingen Döden på film: En motivstudie med världsfilmsperspektiv. Hans centrala forskningsintressen är interkulturella perspektiv på audiovisuella medier, dödsmotiv på film, världsfilm, samt afrikanska och latinamerikanska filmkulturer.

15.00 Soppa med bröd

15.30
game over
you are dead
play again?

David Möllerstedt arbetar på teenage engineering med mjukvara och produktutveckling. Teenage engineering tillverkar konsumentprodukter med fokus på ljud och design. Tidigare har David Möllerstedt arbetat fem år på EA – DICE i Stockholm som ‘Head of Audio’ och ett halvår på EA Blackbox i Vancouver med bl.a. spelprojekten Battlefield och Mirrors Edge samt ett ännu icke namngivet spel. Möllerstedts formella utbildning gjordes på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. David Möllerstedt var en del av Elektron i början på 2000-talet och han har även varit inblandad i diverse musik produktioner.

 

16.30 Performance på radif* av Soudabeh Zahraei
Krig, revolution och politiskt motstånd är situationer där människor står öga mot öga med döden. Ur dessa situationer har musik och poesi vuxit fram som förevigat människans ångest och hennes fascination för döden och livets ändlighet. Soudabeh Zahraei är konstnär och filmcurator. Hon är även konstnärlig ledare för festivalen Kvinnor, Film och Motstånd. *Radif betyder ordning på persiska och är en samling gamla, melodiska figurer som bevarats genom muntlig tradition under flera generationer.

13:30-17:00. Workshop för alla åldrar – Alla är välkomna in i döden.
Alla är välkomna in i döden – en workshop där deltagare tillsammans gestaltar liv och död genom ett material med vilket de bygger en gemensam form. En form som pedagogerna Sara Mårtensson och Micaela Kevic under dagen oannonserat går in och raserar för deltagarna att gemensamt bygga upp igen.
De båda pedagogerna samtalade om sina egna erfarenheter om liv och död. Under samtalen upptäckte de en gemensam ingång till liv, att det enda vi säkert vet är att vi en gång fysiskt ska dö. Dana Sederowsky undersöker sorg och isolering genom monotona repetitiva handlingar.
”Hon tar fasta på människans psykologi, språkets betydelse och livets skenbara meningslöshet. Hon använder repetitioner och upprepade motiv som uttryck och metod. En central tanke är att ofrånkomliga försök och misslyckanden skapar utveckling.” (från Göteborgs konsthalls hemsida)
Det att vi i livet vid flertaliga tillfällen oundvikligt drabbas av död är något som pedagogerna vill ta tillvara på och gestalta i den gemensamma workshopen. Genom att gå i dialog med Dana Sederowskys tanke om ”livets skenbara meningslöshet” och hennes metod, repetition, formade de sin workshop kring en repeterande handling gestaltad genom uppbyggnad och raserande. Denna handling tenderar även David Möllersteds föreläsning i vilken han talar om hur spelaren alltid har flera liv, hur en skada som du i verkligheten dör av inte dödar dig i spelvärlden, den ständiga närvaron av död och frågan: När smälter verkligheten och spelet ihop?
Sara Mårtensson (fjärde året) och Micaela Kevic (tredje året) är båda studenter på Bild och Visuell Kultur vid Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg.